Hej älsklingar. Jag fyller år om exakt en vecka och är rätt övertygad om att min pappa har glömt detta faktum. Jag vet även att många andra glömmer just den dagen, och de som kommer ihåg säger att, jo, de ska hitta på något för mig fast inte nu utan sedan. Det brukar inte bli så. Så i år har jag tagit tillfället i akt och samlat den lilla gruppen människor som känner sig obligerade att ge mig materiella ting på min ärade bemärkelsedag, och instruerat dem till punkt och pricka vad de bör ge mig! Så blir alla glada.

 

Jag är märkligt nog nöjd med allt idag. Jag vaknade inte med äckelkänsla och kastade av mig täcket för att rymma från alla associationer som det för med sig. Jag stannade till och med kvar i sängen och somnade om, fastän att jag drömde om mord och psykoser första halvan av natten! Det har väl att göra med att jag fick börja röka igen efter nio dagars patetiskt avbrott, tjohej. 

 

Svamlar nu. Det har ska inte vara någon jävla lyckoblogg, det ska vara olycklig kärlek och hat och ond bråd död. Men inte idag.