sterling

Är jättekänslig. Här är sammanbrott jag haft inför C hittills:

- Vi har beställt pizza och jag tror att alla ska tycka att jag är ful och tjock om de ser mig äta så jag börjar gråta och somnar istället
- Jag vill inte åka hem
- Jag vill plötsligt ha barn (alltså..... Ok?)
- Jag kommer dö ensam i min pappas lägenhet när han har flyttat ut men jag bor kvar för att jag var för lat och inkapabel till att göra något själv och jag kommer fortfarande vara arbetslös vid 37 års ålder när jag sitter och äter TV dinners ensam i majorna
- Jag kommer aldrig åstadkomma något
- Etc etc

Nu ska vi äta pizza och ha sex (hahahhaHAHAHAH HATAR HUR QUIRKY TUMBLR POST DET LÄT)

belmont drive

jag ser mitt liv här. alla andra gör det också. jag började räkna kvarstående dagar redan efter första veckan för att jag är så rädd för att åka hem. jag drömmer om det varje natt. han försöker säga att jag är ju här nu och vi ska ha kul men jag bara gråter. det kommer jag ångra sen, såklart. varför påbörja depressionen innan vi ens avslutat. jag har hela två veckor kvar och ändå. det var thanksgiving igår och vi firade ingenting men åt god mat. det var en jättefin dag. vi åker på soliga motorvägar och lyssnar på dålig musik. nu vaknar han snart, och så gör vi kaffe och står på trappsteget ut. om du bara visste hur mycket jag älskar dig.

ice cold

hahhahhahah återigen, framsidan på den här gudsförgätna portalen: "bästa smörgåstårtan!!(:" BESPARA MIG!!! 

Annars så är jag i USA och humöret gungar som förväntat men det skulle vara fel att klaga. Grät en skvätt på morgonkvisten för vem vore jag annars!! Har även haft bra sex :-) vi hörs

EDIT: haha stabilt att bara känna sig älskad när någon är inuti en

almost

Nu åker jag om 12 timmar, hörs i landet långt borta!!!

24

Har alltså inte vågat ha några förhoppningar alls pga är så rädd för gränskontrollen. Gränskontrollen som jag aldrig haft problem med. Gränskontrollen som jag inte har några suspekta motiv för. Varför beter jag mig som att jag döljer något? Men det är vetskapen om att de kan skicka tillbaka mig om de bara vill. Vetskapen om att en månad med honom skulle, i ett mikroskopiskt tänkbart scenario, inte ens blir en sekund. Men försöker släppa det nu. Oddsen är väl låga, försöker jag berätta för stora dumma ångesthjärnan som bara hittar på massa lögner för att det inte vill att jag ska ha det bra!!!
 
Fem dagar kvar.

red tile kitchen

Går igenom typ 50 olika scenarion varje dag där planet kraschar, jag blir nekad inträde till landet vid gränsen, osv. Sånt som jag alltid tänker på när det närmar sig. Drömmer om det också. Stressdrömmar, varje natt. Vaknar på natten och ångrar mig för tänk om det här och tänk om det där. På dagen så slits jag nästan itu av hur mycket jag längtar. Klappar hunden och har dåligt samvete över att jag lämnar honom, men jag får väl lita på att han är i säkerhet hos mormor och morfar.
 
Synd att ångesten över Hemska Saker Som Skulle Kunna Hända kväver alla förhoppningar man skulle våga ha på att man ska få ha kul i en månad.

RSS 2.0