Har alltså inte vågat ha några förhoppningar alls pga är så rädd för gränskontrollen. Gränskontrollen som jag aldrig haft problem med. Gränskontrollen som jag inte har några suspekta motiv för. Varför beter jag mig som att jag döljer något? Men det är vetskapen om att de kan skicka tillbaka mig om de bara vill. Vetskapen om att en månad med honom skulle, i ett mikroskopiskt tänkbart scenario, inte ens blir en sekund. Men försöker släppa det nu. Oddsen är väl låga, försöker jag berätta för stora dumma ångesthjärnan som bara hittar på massa lögner för att det inte vill att jag ska ha det bra!!!

 

Fem dagar kvar.