Jag har ont i alla mina tänder och jag har slut på ursäkter till mina lärare. Varför är du aldrig här? Varför gör du inget på lektionerna? Varför möter du inte din deadline?

 

Jag gör väl annat. Ligger hemma och sover. Gör dagens åttonde kopp kaffe.

 

Alltså, missförstå inte; Jag mår inte dåligt. Olycklig, visst, men det har jag varit sedan minst två år tillbaka. Det är bara det att jag orkar inte. Jag har inte livslusten, har varken den psykiska eller fysiska styrkan. Jag blir trött så snabbt, och det enda folk gör om dagarna är att provocera och irritera.

 

Så jag går hem, duschar kokhett, promenerar iskallt, samlar mod och tar kontakt med någon som jag vet kan lätta upp men får inget svar. Går och lägger mig tidigt och hatar att inte somna direkt för då hinner jag tänka på att min säng hånar mig, för den är så stor, och jag är så ensam.

 

Men vad gör det? Han var ju ändå aldrig här?