oj ok har ingen riktig uppdatering. var i göteborg förra helgen och saknar verkligen stan men gick DIREKT in i samma omgivningsdepression hemma i lägenheten. mörka katakomberna, en pappa som vill flytta ut mina saker. jag som lagar mat själv. sen var jag ändå ledsen över att åka därifrån igen. alltså? är det bara konventionellt? åhhhh får nerver för snart öppnar visumansökan sen är det 7-8 månader av tystnad. ska inte berätta för mina föräldrar eller vänner, ifall att jag får avslag. det är så många moment, så mycket som ska klaffa. klarar inte förväntan.